Maja Linder TE17B Västermalms skola Vårterminen 2018 Varför föddes det så få barn kring millenniumskiftet 2000

Maja Linder TE17B
Västermalms skola
Vårterminen 2018
Varför föddes det så få barn kring millenniumskiftet 2000?
Innehållsförteckning
TOC o “1-3” h z u 1.INLEDNING PAGEREF _Toc512200724 h 31.1SYFTE PAGEREF _Toc512200725 h 31.2FRÅGESTÄLLNINGAR PAGEREF _Toc512200726 h 31.3DEFINITIONER PAGEREF _Toc512200727 h 32.METOD OCH MATERIAL PAGEREF _Toc512200728 h 33.RESULTAT PAGEREF _Toc512200729 h 43.1Fanns det något i samhället som påverkade det låga antalet barnafödslar i slutet av 90-talet? PAGEREF _Toc512200730 h 43.2Vad var det som fick antalet födslar att återigen stiga? PAGEREF _Toc512200731 h 43.3Hur kan ett minskat antal barnafödslar påverka det framtida samhället? PAGEREF _Toc512200732 h 53.4 Hur ser antalet minskade födslar ut ur ett globalt perspektiv? PAGEREF _Toc512200733 h 54.ANALYS PAGEREF _Toc512200734 h 65.SLUTSATS PAGEREF _Toc512200735 h 66.KÄLLFÖRTECKNING PAGEREF _Toc512200736 h 7
INLEDNINGUnder hösten 2017 passerade Sverige tio miljoner invånare. Sjutton år tidigare låg befolkningsmängden på en bit över åtta miljoner, en siffra som hållit mycket länge. Sveriges befolkningstillökning har aldrig varit en rak kurva, utan gått upp och ner i drastiska kurvor. Tidigare har den påverkats av dåliga skördar, epidemier och krig, men under 1990-talet var det inte någon utav dessa som låg bakom de minskade antalen födda. Antalet barn som föds varje år och hur många som avlider varierar likt befolkningstillökningen mycket från år till år. I början av 2000-talet visade statistiken att det föddes färre än det dog i Sverige.
SYFTESyftet är att försöka ta reda på varför det föddes så få barn i Sverige mellan 1995-2002och varför det efter 2002 ökade. Fanns det något i samhället som låg bakom denna svacka, och hur kan ett minskat antal födslar per kvinna påverka individen och samhället i framtiden.

FRÅGESTÄLLNINGARFanns det något i samhället som påverkade det låga antalet barnafödslar i slutet av 90-talet?
Vad var det som fick antalet födslar att återigen stiga?
Hur kan ett minskat antal barnafödslar påverka dagens samhälle det framtida samhället?
Hur ser antalet minskade födslar ut ur ett globalt perspektiv?
DEFINITIONERFÖRSÖRJNINGSKVOT* Enligt SCB är definitionen för försörjningskvot: ” Försörjningsbördan kallas ibland försörjningskvot men de är två olika mått som beskriver olika saker. Till skillnad från den demografiska försörjningskvoten tas här hänsyn till antalet förvärvsarbetande. Måttet beskriver hur många en person som arbetar försörjer inklusive sig själv. Försörjningsbördan varierar således med utvecklingen på arbetsmarknaden, vilket inte försörjningskvoten gör. När försörjningsbördan beräknas ställs vanligtvis totalbefolkningen i relation till förvärvsarbetande i de mest yrkesaktiva åldrarna, som i dag oftast definieras som 20–64 år. “Försörjningsbörda = Totalbefolkning/Förvärvsarbetande 16–64 år”
UTVECKLINGSGRAD* Mäts med hjälp utav HDI, Human Development Index, ett mått på välfärd. Kategoriseras i låg, medel, hög och mycket hög.FAMILJEPOLITIK*Är åtgärder bekostade med skattemedel för att förbättra barnfamiljers förhållanden.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

FRUKSAMHETSTAL* Är enligt urban utveckling “ett mått på hur många barn som föds i förhållande till antal kvinnor i fertil ålder (15-49år).”
METOD OCH MATERIALDenna rapport är baserad på olika statistiker från bland annat den Statiska centralbyrån, SCB. Det är denna myndighet som är ansvarig för att föra statistik över Sveriges befolkningsmängd och har fört statistiken sedan 1749. Däribland antalet födslar och dödsfall som sker i landet varje år. Det är mycket svårt att hitta flertalet källor som kan bekräfta varandra då många av källorna bygger på uppgifter tagna från samma ursprungskälla, som är SCB. Utöver SCB:s rapporter har jag använt mig av rapporter skrivna av andra myndigheter, bland annat försäkringskassans rapport från 2000 och FN:s rapport om jordens befolkningsutveckling från 2017. Jag har valt att använda mig av dessa källor då jag anser att de verkar vara pålitliga och seriösa källor vars budskap är att förmedla trovärdiga kunskaper och inget annat. Dessutom har jag inte så många val då SCB är de enda som för befolkningsstatistiken i Sverige.

RESULTATFanns det något i samhället som påverkade det låga antalet barnafödslar i slutet av 90-talet?
I början av 1990-talet fanns det många människor som sökte sig till Sverige på grund av oroligheter och krig runtom i världen. År 1994 anslöt Sverige till EU vilket öppnade ett friare Europa, Landets befolkning ökade stadigt i takt med att allt fler människor sökte sig hit.

Enligt Försäkringskassan rapport från 2000 finns det en rad möjliga orsaker till varför färre svenskar valde att skaffa barn år 1995 än 1994. Ett flertal undersökningar har visat ett samband mellan kvinnors vilja att få sitt första barn utifrån deras ekonomiska situation. De flesta kvinnor vill helst ha en stabil ekonomi innan de väljer att skaffa barn och för många hade frågan kring att skaffa barn blivit en allt mer viktig fråga som krävde eftertanke. Till följd av den höga inflationen som Sverige hade under 1980-talet hade många svenska företag under 1990-talet hamnat i en djup ekonomisk kris. De svenska varorna var oerhört dyra och inte konkurrenskraftiga mot resten av världen. Den djupa ekonomiska krisen som Sverige hamnade i mitten av 90-talet bidrog till att ett stort antal svenskar valde att utvandra, varav den största andelen bestod av unga.
Under krisens värsta år försämrades statens finanser, statsskulden ökade dramatiskt, höga bostadsräntor och allt större budgetunderskott bildades. Staten kunde inte längre leva upp till sina löften och tvingades att göra stora besparingar, vilket bland annat bidrog till en ändrad familjepolitik, bland annat till att barnbidraget sänktes från 750 kr till 640 kr och flerbarnstillägget för barn födda 1996 eller senare försvann. Samtidigt minskade sysselsättningen drastiskt då cirka 600 000 jobb försvann inom loppet av fyra år och både föräldra- och arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivåer sänktes till 75 procent.
Den minskade sysselsättningen ledde till att det blev svårare för unga män och kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Många unga valde därför att studera vidare efter gymnasiet, istället för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Sveriges medlemskap i EU bidrog till att det blev betydligt lättare för svenskar att resa, studera och arbeta i Europa och istället för att bilda familj valde därför många unga att studera och utvandra till andra länder inom EU.
Vad var det som fick antalet födslar att återigen stiga?I skrivande stund ligger Sveriges fruktsamhetstal på 1,88 barn per kvinna, vilket är en ökning från 1990-talets fruktsamhetstal på 1,5. Talet är ett av de högsta i hela Europeiska Unionen. Vid millennieskiftet år 2000 kunde SCB se en ökad invandring av personer som flydde krig och förtryck från bland annat Somalia, Syrien, Afghanistan och Irak. Men även Sveriges anslutning till EU bidrog till att många arbetskraftsinvandrare och utländska studenter sökte sig till landet. Den ökade invandringen bidrog till att Sveriges befolkning ökade kraftigt, vilken sedan i sin tur ledde till ett ökat antal födslar.

Samtidigt började Sveriges ekonomiska situation att stabilisera sig. Riksbanken blev år 1999 helt självständig från riksdag och regering. Den svenska exporten gick återigen bra, och de tidigare budgetunderskotten gick över till några år i budgetöverskott. Den ökade exporten skapade nya arbetstillfällen vilket gjorde att fler och fler ungdomar tog sig in på arbetsmarknaden och kunde skapa sig en ekonomisk trygghet innan de valde att skaffa barn. Socialstyrelsens statistik visar även att antalet personer sedan 1990-talet som blivit hjälpa med ofrivillig barnlöshet ökade. Och det betydligt lättare att få hjälp med konstgjord befruktning.
Hur kan ett minskat antal barnafödslar påverka det framtida samhället?Ett mindre antal födslar kan ge stora konsekvenser för det svenska samhället i ett framtida perspektiv. År 1999 föddes endast 88 000 barn, en mycket liten skara till skillnad från de 124 000 barn som föddes 1990. Under perioden mellan 1995 till 2002 föddes det färre barn än de som dog i Sverige. Fruktsamheten låg då på 1,5 barn per kvinna, 0,5 mindre än vad som behövs för att bibehålla en god befolkningsutveckling.

Enligt Försäkringskassans rapport från 2000 behöver varje kvinna i Sverige föda i genomsnitt två barn, detta för att undvika en långsiktig befolkningsminskning. Annars behöver landet ett bestående invandringsöverskott. Samma rapport visar även att en kraftig ökning av försörjningskvoten* ge stora konsekvenser för familjeliv, barns uppväxtförhållanden samt levnadsvillkoren för landets äldre befolkning. Tidigare var det var familjs ansvar att ta hand om sina egna släktingar, gamla såväl som barn. Men idag har stora delar av ansvaret flyttats från den enskilda familjen till den offentliga sektorn, vilket ger ett ökat tryck på de offentliga utgifterna.
I takt med Sveriges allt högre levnadsstandard har även medelåldern ständigt ökat under de senaste årtiondena. En ökad medelålder kräver att en större mängd människor arbetar för att kunna hålla försörjningskvoten. Om antalet människor som jobbar och betalar skatt inte ökar måste samhället hitta något annat sätt att fylla kvoten. Det skulle kunna fixas till en viss utsträckning genom att landets invånare antingen gav sig in i arbetslivet tidigare eller gick i pension vid en högre ålder än dagens. Om försörjningskvoten inte skulle fyllas skulle alltså landets arbetare inte kunna försörja sig själva och andra i landet vilket skulle ge förödande konsekvenser för välfärden.
3.4 Hur ser antalet minskade födslar ut ur ett globalt perspektiv?Fruktbarheten runtom i världen varierar mycket från land till land. Världens totala antal invånare ökar stadigt och enligt FN:s rapport från 2017 kommer jordens invånare att uppnå 9,8 miljarder år 2050. Men trots detta finns det ett stort antal länder som har en kontinuerlig minskning av antal barn. De minskade antalen födslar är alltså inte bara ett problem i Sverige. Faktum är att detta är ett mycket stort problem i hela västvärlden. Den höga levnadsstandarden och höga utbildningsnivån gör att många ungdomar väljer att prioritera sina studier och karriärer istället för att bilda en familj, vilket i sin tur leder till stora problem för samhället
Världens befolkning i västvärlden minskar, medan den i resten av världen ökar kraftigt. Länder med låg och medel utvecklingsnivå skaffar fler barn än de som kommer från länder med en hög utvecklingsnivå, då det inte finns lika goda chanser att skapa sig en karriär eller studera istället för att bilda en familj.
ANALYSSverige är ett land där man redan på 1700-talet började föra statistik över hur många som föddes och avled. Från början förde man dessa anteckningar i de så kallade kyrkböckerna där socknens präst skrev ner varje gång det dog eller föddes någon i socknen. Tittar man tillbaka på denna statistik kan man se tydliga samband mellan minskade antal födslar och ett ökat antal döda under perioder med dåliga skördar och hungersnöd samt vid epidemier. Även när Europa stått i kris som det gjorde under världskrigen kan man se att antalet födslar i Sverige minskat radikalt. Men under 1990-talet var det inget av dessa orsaker som låg bakom de minskade antalen födslar. Utifrån de resultat som jag kommit fram till, kan jag se vissa mönster och annat som hänger ihop.
Huvudorsaken till det minskade antalet födslar på 1990-talet var en konsekvens av Sveriges ekonomiska kris. Höga bostadsräntor, svaga export och få arbetstillfällen för unga gjorde att man inte kunde få den ekonomiska trygghet många vill ha när de skaffar barn. Många unga valde då att utvandra till andra länder inom den Europeiska Unionen eller studera istället för att bilda familj.
Den ekonomiska krisen mildrades och allt fler unga kunde ge sig ut på arbetsmarknaden och skapa sig en ekonomisk trygghet. Oroligheter och krig runtom i världen under 2000-talet har bidragit till att Sveriges befolkningsmängd och fruktsamhetstal ökat. I skrivande stund har Sverige en befolkningsmängd på strax över 10 miljoner och ett fruktsamhetstal på 1,88 vilket är ett av de högsta talen i Europa, men fortfarande inte högt nog för att bibehålla en god befolkningstillväxt. Många kan se den kontinuerliga invandringen till Sverige som en stor utgift för samhället, men faktum är att vi inte skulle klara oss utan den. Sverige skulle inte lyckas hålla sin naturliga befolkningstillväxt om det inte vore för den invandring som varit under 2000-talet.

Jordens befolkningsmängd ökar stadigt och i en snabbare takt än någonsin, ändå finns det ett stort antal länder som har problem med en minskande befolkning. I länder med en hög utveckling är fruktbarheten generellt lägre än hos länder med lägre utvecklingsgrader, då ländernas ungdomar väljer att prioritera sina karriärer och studier framför att bilda familj. Problemen med ett minskat antal födslar är framförallt att det blir färre som ska ta hand om och försörja de allt äldre pensionärerna. Förr tog varje enskild familj hand om sina äldre oh yngre, men nu ligger detta ansvar ofta på den offentliga sektorn med dess försörjningskvot. Om försörjningskvoten sätts i gungning kan det bidra till att samhället fallerar då de arbetande inte kan försörja alla dess invånare.
SLUTSATSSamhället påverkades kraftigt under 1990-talet av den ekonomiska krisen i Sverige. Barnfamiljerna drabbades mycket hårt av nedskärningarna i de familjepolitiska stöden. Många unga kände att de inte kunde skapa den ekonomiska trygghet de ville ha när de skaffade barn och valde att studera och utvandra istället för att bilda familj. Men det är inte bara Sverige som fått ta itu med detta problem. Trots att världens invånare ökar finns det flertalet länder som inte klarar når upp till en balanserad försörjningskvot. Konsekvenserna av en rubbad kvot blir att de som arbetar inte klarar av att försörja alla yngre och äldre, vilket gör att hela samhällets ekonomi sätts i gungning.
KÄLLFÖRTECKNINGTryckta källor:
Almgren Hans, Höjelid Stefan, Nilsson Erik, Samhällskunskap för gymnasieskolan, Malmö, 2011
Internetkällor:
SCB, 2017: Sveriges folkmängd från 1749 och fram till idag (2017:3)
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik–riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/ 2018-04-19
SCB, 2002: Pressmeddelande från SCB (2002:340)
HYPERLINK “https://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2000I02/BE0401_2000I02_PI_SV_2002_340.pdf” https://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2000I02/BE0401_2000I02_PI_SV_2002_340.pdf 2018-04-19
Försäkringskassan, 2000: Varför föds det inte fler barn i Sverige? (2000:9)
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e1094fb8-5b92-4065-8bbb-62b7b30ef090/redovisar_2000_09.pdf?MOD=AJPERES 2018-04-19
SCB, 2012: Minskat barnafödande (2012:49)
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Minskat-barnafodande/ 2018-04-18
Nationalencyklopedin, Familjepolitik (2017)
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/familjepolitik 2018-04-21SCB, 2008: Persson Lotta, Barnafödandet bland utrikes födda (2008:4)
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2008k04_ti_09_a05ti0804.pdf 2018-04-21SCB, 2012: Sysselsättningen 2030-kan dagens försörjningsbörda bibehållas? (2012:4)
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0521_2011I30_BR_A40BR1204.pdf 2018-04-22
SCB, 2012: Antal födda barn per kvinna 1960?2016 och prognos 2017?2060 (2012:39)
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/antal-fodda-barn-per-kvinna-och-prognos/2018-04-22
Horvatovic Iva, 2017: FN:9,8 miljarder i världen 2050 (2017-06-22)
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-9-8-miljarder-i-varlden (2018-04-22)
https://urbanutveckling.se/ordlista/def/fruktsamhetstal (2018-04-22)